FISKARPOJKARNAS LÄRARINNA

 

Augusta Wikner, född Löf, var lärarinna. Hennes mamma blev änka, innan Augusta var född. "Så de hade det knapert, eftersom de hade många barn. Men barnen klarade sig väldigt bra." Äldsta brodern var stadskassör i Härnösand och med en så en bra befattning kunde han hjälpa Augusta ekonomiskt, när hon gick på seminaret för att bli småskollärarinna. Sin första tjänst fick hon i Häggdånger. Där blev hon kvar tills hon pensionerades. Bernhard dog ett decennium före Augusta, som dog 1971.

Bröllopet mellan Augusta och Bernhard hölls i skolan i Häggdånger. Margot tror att de sällskapade i 15 år. Så lång tid tog det för hemgiften att bli klar. Allting skulle vara perfekt, handdukarna namnade osv. Augusta var väldigt duktig på att brodera. Och hon hade tid, för hon hade hemhjälp; "det fanns ju alltid flickor då!". Hon behövde heller inte sluta jobba för att Bengt föddes.

Vissa vintrar bodde Augusta i Häggdånger liksom folkskolläraren, som också hade lägenhet uppe i skolan. Hon åkte då med bussen - med Pelle - morgon och kväll, men så passade inte tiderna, så hon bodde i skolan och åkte bara hem på helgerna. När han ändrade senare tiderna igen "då blev farmor så fördömda", så hon tog körkort vid 55 års ålder och körde därefter bil, 'för hon skulle minsann inte krusa Pelle!"

 

En gång per höst fick en utvald skara barn ur olika klasser plocka lingon åt 'fröken Wikner’, som därmed fyllde källarförråden med sitt årsbehov. För arbetsinsatsen fick barnen ett glas saft och en bulle –och just det här året ett fotografi. Barnen är i bakre raden från vänster: okänd, Lennart Eriksson, Rut Lövgren, Paul Bylund, Sture Hägglund, Anna Skoglund - det är Anna, numera Fransson, som identifierat sina kamrater. Sittande från vänster är Marianne Eriksson, Bengt Wikner, Hildur Starrén, Rune Edholm, S.Eriksson, Rune Jonsson.

Många svenskärsbor har haft Augusta i skolan. Hon hade alla fiskarpojkarna i skolan och Margot berättar att hon aldrig slutade att se dem som skolpojkar. Men det var inte eleverna som drog henne till Svenskär, utan Altinarna, som redan hade stuga i Svenskär (nuv. Nordbergs). En syster var gift med Ragnar och Affe Altins pappa, så de var hennes syskonbarn. Augusta och Bernhard hälsade på Altins i Svenskär och tyckte det var så fint så de blev intresserade av att själva komma över en stuga. De köpte av gubben Söderlind, som troligen var kusin med Bernhard.

 

webmaster:rowi

Uppdaterad  2008-06-19